Föredraget om flyttningar och flyttattester

71

Föredraget om flyttningar och flyttattester var även det välbesökt, jätteroligt!

Längre tillbaka i tiden skulle man själv gå till prästen i den församlingen som man bodde i och få en flyttningsattest utskriven. Den skulle man sedan lämna till prästen i församlingen som man flyttade till och prästen använde då denna för att skriva in personens uppgifter i inflyttningslängden och husförhörslängden. En del struntade i att ta ut attest och en del struntade i att lämna attest. I husförhörslängden kan det då stå om personen ”avvikit från socknen”, ”rymt till Amerika” eller ”säges vistandes i annan socken”. Personen blev också inskriven antingen i obefintlighetsboken eller i slutet av husförhörslängden.

Socknen kunde vägra inflyttning av personer som ansågs vara fattigvårdsrisk. Denna rätt ägde lagligen rum 1788 – 1847. men även efter att bestämmelsen upphävts försökte sockenstämman hindra inflyttning av de personer som ansågs mindre lämpliga i sockengemenskapen.

I bilagorna till flyttningslängden kan det förutom flyttningsattester även ligga bilagor till lysnings- och vigselboken, död- och begravningsboken, födelse- och dopboken och till husförhörslängderna.

I dessa bilagorna som finns under HII i kyrkoarkivet kan det finnas mycket intressant. Det händer att man kan följa familjerna i flyttningsattesterna när det saknas husförhörslängder. Jag tänker då särskilt på när det gäller 1700-talet och det inte finns husförhörslängder.

Här intill en flyttningsattest som ligger i Oppmanna kyrkoarkiv. Oppmanna (L) HII:3 (1795-1803) Bild 3480. ArkivDigital.

 

LÄMNA ETT SVAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.